tiistai 10. helmikuuta 2015

Det snurrar i huvudet


Nu har vi tryggt kommit hem från det stora Jokkmok äventyret. För endel var det långt efter midnatt före de var hemma. Att landa i vardagen efter att ha varit med om någonting så intensivt som vår resa är inte lätt. Det snurrar i huvudet efter den långa bussresan och av alla intryck. På natten fylldes drömmarna av pälsbitar och läder som muntert dansade omkring till tonerna av bussens brummande. 

Vi hade så många fina programpunkter som alla kompletterade varandra och bidrog till att ge oss en större inblick i skinnhantering både i nutid och i ett historiskt perspektiv, samt  i liten skala och större industriel skala. De olika sätten att kombinera material som gjorde ett stort intryck. Det var också stimulerande att höra om olika tekniker för t.ex. pälshantering, sömnad, horn och benarbeten. Sättet på vilket trä kombinerats med horn och läder i det samiska hantverket gav många idéer som vi hoppeligen kommer åt att förverkliga i våra egna arbeten.

Resan till Sverige var gränsöverskridande på många sätt. Gränserna för vad vi kan göra tänjdes, liksom gränserna för vad man kan  kombinera och hur man tänker på hantverk i dagens läge. Samtidigt ledde resan till att gränserna mellan de två olika grupperna, tredje årets garvare och första årets garvare, suddades ut och tanken på gemensamma projekt och kursdelar föddes.

Det har varit en fin resa. Arrangemanget fungerade bra, bussen var bekväm och chauffören Sirpa förde oss tryggt till alla våra inbokade programpunkter. 

Övernattningarna och maten fungerade trots att vi hade rättså spartanska förhållanden. Ett gäng företagsamma damer klarar sej nog utan lyx (och sängar) när viljan finns. Resesällskapet var lämpligt brokigt men med ett gemensamt intresse för skinn och hantverk. Ett stort tack till alla som gjorde resan möjlig.

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti